Liten fyr på Gustavsvärns ruiner
Fästningen Gustavsvärn, nära Hangö byggdes vid sekelskiftet 1700–1800 men fröjden blev kort eftersom den förstördes av ryssarna redan i mitten av 1800-talet. På ruinerna byggdes en mindre fyr som förstördes efter andra världskriget. Betongfyren som byggdes 1950–51 assisterar fortfarande sjöfarten i närheten.
Befästningarna av Hangö udd byggdes på tre kobbar
Under 1700-talet var farleden över Finska viken en viktig handelsled mellan öst och väst. Kusten befästes systematiskt under hela den tid då Sverige och Ryssland kämpade om herraväldet över Östersjön. Svenskarna byggde fästningar som blev militära knutpunkter längs viktiga farleder.
Hangö udd och öarna omkring har varit strategiskt viktiga för sjöfarten och försvaret under hundratals år. Skärgården utanför Hangö fungerade som en naturlig skyddszon mot havet.
Våren 1792, efter Gustav III:s död, gav hans bror, hertig Karl, order om att bygga en befästningskedja kring Hangö. Av de tre kobbar som då befästes, har Gustavsvärn bevarats bäst till våra dagar. Andra befästningar i kedjan är Sveaborg utanför Helsingfors och Svartholm i Lovisa.
Gustavsvärn byggdes inte på en dag
Befästningen av Gustavsvärn, tre kilometer från Hangö startades redan 1789. Som byggmaterial använde man huvudsakligen öns egen röda granit. Spåren av de dåtida stenbrotten syns fortfarande överallt på ön.
Fästningens planering följde bastionsystemet, men byggandet stoppades i början av 1800-talet och fortet förblev halvfärdigt. Bland annat kanontornet blev aldrig av.
År 1809, då Sverige förlorat Finland till Ryssland återupptogs fästningsbygget, men efter endast tre år ansågs fästningen onödig och arbetet lades ner. På 1850-talet, inför Krimkriget togs fästningen i bruk på nytt, men blev för dyr att underhålla. För att inte falla i fiendens händer gav den högsta krigsledningen order om att fästningen skulle sprängas. Gustavsvärn förstördes slutgiltigt 1854.
Ny fyr på fästningens ruiner
Innanför fästningsruinerna byggdes alltså en mindre fyr 1870. Den sköttes av två fyrvaktare. På ön inrättades också en mistlur och en bostad för mistlursskötaren 1900. Ön övergavs redan före andra världskriget och efter kriget förstördes både fyren och bostadshusen. Idag finns bara husgrunderna kvar.
Ön var ändå inte mörklagd särskilt länge. Redan 1951 byggdes en ny, 11 meter hög fyr i armerad betong. Den är en av våra minsta fyrar, men dominerar ön än idag.
Ett litet men intressant besöksmål
Finlands fyrsällskap har hyrt mistlursskötarens hus av Forststyrelsen. Sällskapet reparerar och restaurerar den gamla byggnaden så pietetsfullt som möjligt. På ön finns också hällristningar från gångna tider.
Stränderna på ön är branta och förutom förbindelsebryggan är det nästan omöjligt för små båtar att förtöja. Havet kring ön gömmer många vrak och området är populärt bland dykare. Vraken presenteras närmare på museiverkets sidor Kyppi.fi.
Läs mer:
Hur och varför skyddas Gustavsvärn?
Ön som helhet är en fast fornlämning och skyddas av fornminneslagen. Den har spelat en viktig roll i landets försvarshistoria ända sedan 1700-talet. Läs mera om ön i fornminnesregistret.
Området har också definierats som en byggd kulturmiljö av riksintresse, såsom en del andra krigshistoriska objekt på Hangö udd. Läs mer här: www.rky.fi
Ön är dessutom en del av Tulluddens fågelskyddsområde.
Besök
Staden Hangö ordnar båttransporter till ön under somrarna. Det är också tillåtet att ta i land vid förbindelsebryggan med egen båt. Vistelse på ön sker dock på eget ansvar.
Läs mer om kryssningar till Gustavsvärn på Hangå tourism netsidan!
Museiverkets kartatjänsten
N: 6636197 Ö: 272450 (ETRS-TM35FIN)