Bioekonomi handlar om ekonomisk tillväxt med hjälp av förnybara råvaror. När man lägger till epitetet blå, handlar om näring som bygger på vatten.
Blå bioekonomi handlar alltså om hållbar användning av vattenresurser och om affärsverksamhet som bygger på denna kunskap. I den blåa bioekonomin ingår akvakultur (odling av fisk och andra havsorganismer), fiske, marin energiproduktion och turism. Den blåa bioekonomin inkluderar också teknologi och kunskap som är relaterad till havets resurser.
Finland har stora blå resurser. Våra vattendrag, sjöar och Östersjön är tillsvidare underutnyttjade resurser. Potential finns för t.ex. mat- och energiproduktion, turism och rekreation.
Idag ger outnyttjade organismgrupper och materialbiflöden möjligheter för utveckling av olika mervärdesprodukter, såsom kosttillskott eller kosmetika. Alger är ett exempel på en grupp organismer med stor potential och fiskrens ett underutnyttjat materialbiflöde.
Havets goda tillstånd är grunden för blå bioekonomi
Uppnåendet och upprätthållandet av god vattenstatus kommer att stödja utvecklingen och marknadsföringen av blå bioekonomiprodukter och -tjänster. För Östersjöns del betyder detta att den blåa bioekonomins utveckling måste gå hand i hand med strävan att förbättra Östersjöns tillstånd.
I bästa fall bidrar den blåa bioekonomin också till att förbättra tillståndet i Östersjön. Ett exempel är fisket som avlägsnar närsalter ur vattnet, vilket i sin tur minskar eutrofieringen av kustvattnen.
Den blåa bioekonomin har stor potential
Den blåa bioekonomin har en enorm tillväxtpotential. Fortfarande vilar den i hög grad på fiskerinäringen. Den blåa bioekonomin anställde cirka 2 500 årsverk i Finland 2017 (Fiskerinäringens branschöversikt 2019).
Fiskeriföretagens sammanlagda inkomster uppgick till cirka 960 miljoner euro under 2017. Ytterligare tillväxt förväntas från mervärdesprodukter som grundar sig på vattenlevande biomassa och vattenrelaterade välfärdstjänster.
Nya lösningar för Östersjön
Fiskfångster tar bort fosfor och kväve från vattnet. Fisket är tills vidare den mest betydelsefulla borttagaren av näringsämnen i Östersjön. Dessutom har eutrofierande utsläpp från fiskodling minskat betydligt jämfört med 1990-talet. I själva verket placeras inte nya fiskodlingar längre i grunt kustvatten utan ute till havs eller i helt slutna, ekologiskt hållbara cirkulerande vattenanläggningar på land.
Den teknologiska utvecklingen inom den blåa bioekonomin förväntas ge nya lösningar, till exempel på problemet med blågrönalger eller avlägsnande av näringsämnen från bottensediment.