Skären steg ur havet genom landhöjningen på 1400-talet och togs snart i bruk av fiskare och säljägare. Under seklernas lopp uppkom en tät bybosättning på Maakalla och Ulkokalla. Ända in på 1900-talet var Kallankari ett av de viktigaste områdena för strömmingsfiske i Bottenviken.
Kallankaris stora specialitet är självstyret, som beviljades av den svenske kungen Adolf Fredrik 1771. Självstyret betyder i praktiken att skärgårdsborna årligen samlas till rådsmöten för att besluta om frågor som berör skären.
Kallankari-skären på ett sjökort från 1790-talet.
Maakalla fungerar som bas för fiskare och sommargäster
Maakalla ligger närmare kusten och har varit tätare befolkad än Ulkokalla. Som mest hade skäret upp till 70 båtlag. Byn växte så mycket att den fick ett eget litet kapell 1680. Kyrkan förnyades 1779. Den är väl bevarad och en av skärets största sevärdheter. På 1780-talet uppfördes också en klockstapel och en liten prästgård bredvid kyrkan.
Idag är Maakalla en bas för både fiskare och sommargäster. Här respekteras gamla traditioner. Växtligheten är sparsam, men många fågelarter rastar under flyttningstiderna eller bygger sina bon på klipporna och mellan stenarna. I vattnen kring skäret simmar gråsälar och vikare.
Ulkokalla – ett kargt och vackert obebott skär
Ulkokalla ligger omkring fyra kilometer nordost om Maakalla. Skäret är lite, kargt och trädlöst. Det är också svår att komma åt på grund av många grynnor och den smala hamnfarleden. Under perioder med menföre och dåligt väder kunde fiskarna på Ulkokalla vara isolerade upp till tre månader i sträck.
Också Ulkokalla hade fast bosättning i flera hundra år. År 1856 fick befolkningen tillstånd att tända signaleldar för att hjälpa fiskebåtarna att ta sig i hamn. Den första ljusfyren på ön byggdes 1872. Samtidigt uppfördes bostadshus för fyrvaktarna mellan de grå fiskarstugorna.
Ända fram till 1974, då fyren automatiserades, fanns det fyrvaktare på skäret. Under 1900-talet moderniserades skärets utseende av bland annat en mistlur, stålmaster och solpaneler. En del av byggnaderna är restaurerade för turism och endast en handfull gamla fiskarstugor står kvar. Idag har skäret inte längre fast bosättning.
Varför och hur skyddas Kallankari-skären?
På grund av sitt unika självstyre, sin långa historia och sina välbevarade bysamhällen definierar Museiverket Kallankari som en byggd kulturmiljö av riksintresse. Ulkokalla fyrsamhälle är dessutom ett historiskt objekt med ett byggnadsbestånd som reflekterar perioden efter andra världskriget.
Läs mer på Museiverkets sidor.
Maakalla kyrka skyddas i kyrkolagen. Kyrkan är ett välbevarat exempel på 1700-talets träkyrkoarkitektur. Maakalla kyrkas webbsidor.
Besök
Kallankari är en populär destination för besök, och skären kan nås med taxibåt när vädret tillåter.
Museiverkets kartatjänsten
Maakalla: N: 7136780, O: 331405 (ETRS-TM35FIN)