Ruinerna efter fyrtornet på Glosholm i Borgå var modellen för Muminhuset
Till slut kom de till en dal som var vackrare än något de sett tidigare på dagen. Och där, mitt på ängen, stod ett hus som nästan liknade en kakelugn, mycket fint målad med blå färg”
–Tove Jansson, Småtrollen och den stora översvämningen
Glosholm var Finlands fjärde fyr med ljus
Glosholm ligger utanför Pellinge söder om Borgå, vid farleden som för till staden. Enligt uppgift hade ett sjömärke uppförts på ön redan på 1700-talet för att styra den livliga fartygstrafiken i dessa vatten. I början av 1800-talet blev det klart att det behövdes en ordentlig fyr med ljus, och fyren byggdes på självaste ryska kejsaren Nikolaj I:s befallning. När fyren blev färdig 1835 var den Finlands fjärde fyr med ljus.
Planerna för en fyr med ljus på Glosholm i Pellinge.
Chefen för lots- och fyrverket i Finland och chefen för det ryska lotsverket tvistade om fyrens läge. Till slut beslutades det att fyren skulle byggas på Glosholm, men platsen ansågs vara ofördelaktig redan innan byggarbetet påbörjades. Glosholm låg för djupt inne i skärgården och var inte till någon hjälp för fartyg som seglade in från öppna havet. Fyren blev i varje fall byggd. Det runda tornet byggdes av granit och tegel. Tornet sträckte sig fyrtio meter över havsytan.
Fyren omvandlas till en båk utan ljus
Ett par år efter att fyren blivit färdig konstaterade man att dess placering verkligen var dålig och att fyren till och med ledde fartyg på grund. Därför omvandlades Glosholm till en båk utan ljus år 1863. Ett ersättande fyrtorn byggdes i Borgå yttre skärgård.
Glosholms båk på ett sjökort från 1880.
Efter borttagningen av ljusanordningen fick fyrtornet ett avsmalnande tak. Båken blev en förebild för Tove Janssons muminhus. Tove Jansson tillbringade tid på ön och i båken i sin barndom på 1920-talet. Familjen Jansson hyrde en stuga i Borgå skärgård om somrarna och utfärden till Glosholm var alltid sommarens höjdpunkt för Tove.
En militärbas grundas på Glosholm
Glosholm togs i militärt bruk under andra världskriget. Det byggdes fästningsverk på Glosholm, bl.a. artilleriställningar och andra militära byggnader. De låg i huvudsak i öns nordliga del. Under vinterkrigets sista dagar fick trupperna order om att spränga båken, så att fiendens bombplan inte kunde använda den som riktpunkt vid navigeringen.
Under vapenvilans första dagar installerade byggmästaren, som fått sprängningsordern, sprängämnen i båken och sprängde upp den i oro för fortsatta krigsåtgärder. Det enda som blev kvar av fyrtornet var den fem meter höga granitgrunden och en liten del av väggarna. Under fortsättningskriget byggdes ett eldledningstorn på ruinerna.
I dag fungerar tornet som en utsiktsplats där man kan blicka ut mot Borgå skärgårds vackra landskap.
Tornet idag.
Glosholm som utflyktsmål
Glosholm har en lång historia som fyrtornsö och militärbas. En kustbevakningsstation fanns på ön, men dess verksamhet lades ned för några år sedan.
Ön har många byggnader i olika storlekar och skick, också en liten hamn med brygga. Kustbevakningsstationens huvudbyggnad från 1960-talet är den största byggnaden på ön
Fästningsverken och de deaktiverade kanonerna finns fortfarande kvar på ön. Besökaren kan tillbringa hela dagen med att utforska den natursköna skogbeklädda ön. Glosholms närhet till fastlandet gör ön till ett utmärkt mål för en dagstur.
På grund av dess mångsidiga och långa historia finns det många kulturarv och många vrak i olika åldrar i närheten av Glosholmen. Läs mer om kulturarven på Museiverkets webbsida för kulturmiljötjänster (på finska) på adressen www.kyppi.fi.
Läs mer om fyren i Finlands fyrsällskap webbsidor!
Hur och varför skyddas det här kulturobjekt?
Glosholm och dess byggnader ingår inte i något officiellt skyddsprogram. Glosholm med dess omgivande vattenområden har markerats som ett värdefullt naturlandskap i generalplansutkastet.
Besök
För närvarande är det endast möjligt att ta sig till Glosholm med egen båt. Resan från Pellinge tar bara ett par minuter. Glosholm är ett bra utflyktsmål för den som vill göra en utflykt på egen hand.
Museiverkets kartatjänsten
N: 6672759, Ö: 435426 (ETRS-TM35FIN)