Upp till 2000 arter växtplankton i Östersjön
Planktonalgerna är Östersjöns artrikaste växtgrupp med cirka 2000 arter. Hundra av dem är vanliga. Växtplankton finns mest i öppna vatten och kan i regel inte ses med blotta ögat.
Planktonalgerna är mikroskopiska, med diametrar på mellan en tiondedels och en tusendedels millimeter. De flesta svävar omkring som enskilda celler, andra lever i kolonier.
De flesta växtplanktonarter är autotrofa
Växtplankton fotosyntetiserar, det vill säga tillverkar sin egen massa ur vatten, koldioxid och oorganiska föreningar med hjälp av solenergi. Under tillväxten binder de enorma mängder koldioxid. De är helt avgörande för havens ekosystem, men bidrar också till att upprätthålla atmosfärens syrehalt.
Bland alla autotrofa växtplanktonarterna finns också heterotrofa arter, det vill säga alger som får sina byggmaterial genom att äta andra.
Massförekomster av växtplankton kallas algblomningar
De flesta känner till växtplankton främst genom de så kallade algblomningarna. Kisel- och pansaralger förökar sig under våren och olika små flagellater i början av sommaren. Enkla trådformade blågrönalger, egentligen cyanobakterier, ökar senare på sommaren.
Också om vi inte kan se de encelliga algerna märker vi massförekomsterna på att vattnet grumlas och ändrar färg.
Mikroskopisk växtplankton svävar i det ljusa skiktet strax under vattenytan.
Djurplankton äter växtplankton
Djurplanktonarterna är något större än växtplanktonorganismerna. Till djurplankton hör bland annat större flagellater, ciliater och hjuldjur, hoppkräftor, vattenloppor, larver och yngre exemplar av många bottendjur.
Djurplanktonarterna simmar och följer växtplankton som passivt driver med strömmarna. Deras rörelser regleras utom av födan, också av ljus, temperatur och predationstryck.