Flaskpost från Östersjön – hur sprider vi kunskap om undervattensnaturen?
De flesta människorna får aldrig en chans att studera undervattensnaturen med egna ögon. Vill vi se vilka arter som lever under ytan måste vi ta nätet, böcker eller någon dokumentärfilm till hjälp. Det är svårt att skydda naturvärden som är främmande och okända.
Essi Keskinen
Författaren är Bottenvikens, Kvarkens och norra Bottenhavets marinbiolog hos Forststyrelsens Naturtjänster.
Det är en överraskning för många att det finns så många arter i Östersjön, och att undervattensnaturen är rik och färgglad, inte bara döda och syrefria bottnar som det ofta talas om.
Det man inte känner till är svårt att skydda. Det talas mycket om övergödning i Östersjön och plastavfall i havet, men samtidigt måste vi komma ihåg att betona allt det som är värdefullt och unikt i Östersjön.
Många skolelever har ingen egen relation till Östersjön, eftersom de kristallklara bad- och snorklingsvattnen de upplevt under södernsemestrar och korallreven de sett på film är bekantare än hemmahavet. Positiv information om Östersjön glöms ofta bort.
Vad finns här då att skydda? Landdjur liksom vi, har svårt att se under vattnet. Dykaren når ända till botten, men simmaren plaskar uppe på ytan och fiskaren drar upp det som havet ger. Inte heller småbåtsförare ser mycket av det som finns under vattnet på grund av vågorna och solglittret. För många handlar undervattensnaturen mest om de tropiska korallrev de sett på film eller snorklat över under en solsemester vid Medelhavet.
Om Östersjön hör vi mest dåliga nyheter. Syrebristen tilltar, blågrönalgerna blommar, främmande arter invaderar och eutrofieringen tar aldrig slut. Och fisk ska vi undvika för att inte få i oss mikroplaster. Detta är dock inte hela sanningen om Östersjöns undervattens natur.
Trots de ofta negativa nyheterna skyddas Östersjön av många internationella och nationella beslut, skyddsområden och lagar.
För att stå bakom skyddsbeslut måste medborgarna få veta vad som är skyddsvärt i Östersjön. Många tror att Östersjön bara är döda bottnar och blågrönalger, och denna uppfattning kan bara ändras genom positiv kommunikation.
Skolelever gillar marinbiologi Många skolor välkomnar fältarbetande marinbiologer. Oavsett klassen kan marinbiologernas arbetsredskap, t.ex. dykutrustning, apparatur för provtagning, videokameror och skrivplattor tas med för visning. För eleverna kan det också vara trevligt att peta på redskapen och själv känna hur tung en dykarutrustning verkligen är.
Undervattensvideon är spännande eftersom nästan ingen vet hur det ser ut i djupet. Också i övrigt är marinbiologens arbete fascinerande och det är spännande att få träffa en riktig dykare vars arbetsplatser ligger långt under vattenytan.
Bottendjuren blir verkliga först när de visas upp på land.
Havsforskning kräver många olika redskap.
Kom och titta på båtar – och under vattenytan! På båtevenemang kan människor lockas till att stifta bekantskap med vattenväxter och -insekter genom ett mikroskop. Många blir förtjusta i hur vackra vattenväxter och alger är när de ser dem i tillräcklig förstoring. Att själv få fiska upp sjögräs och alger i glasburkar eller släppa ner en undervattenskamera under bryggan och betrakta botten via en datorskärm kan också vara helt fascinerande.
Det är också roligt att ta av sig skor och strumpor, kavla upp byxorna och vada omkring med en vattenkikare. Andra sitter hellre under tälttaket och ser på filmer om vattendjur, dykning eller om undervattensnaturen i allmänhet.
Under miljöutbildningsdagarna kunde lärare hjälpa marinbiologer Under miljöutbildningsdagarna var lärarna klädda i räddningsdräkter och kunde hjälpa marinbiologer med kartering.
Med hjälp av vattenkikare fick de se under vattnet och identifiera arter tillsammans med en marinbiolog. Observationerna skrevs ner på en skrivplatta och till sist bestämde man ännu koordinaterna med GPS, vilket gjorde det möjligt för lärarna att göra sin egen forskning om Östersjöns arter och naturtyper.
Havsdagar för skolor En skola kan bjuda in en marinbiolog på en temadag om havet, till exempel så att en hel årskurs cyklar till närmaste strand och bekantar sig med den lokala havsnaturen.
Forststyrelsens marinbiologer ordnar träffar mellan skolelever, lokala fiskare och sjöräddningssällskap och har på samma dag kunnat utforska sina egna hav ur olika perspektiv. Eleverna har kunnat bekanta sig med arbetsbåtarna och den marinbiologiska utrustningen som används i fält.
Om elevgrupperna inte är för stora kan de som vill få klä sig i räddningsdräkter och vada omkring med vattenkikare. Ibland ordnas dyknings- och sjöräddningsuppvisningar som skolbarnen fått följa med från stranden. Utanför städernas stränder hämtar dykarna främst upp skräp som de visar för publiken. I mera naturliga miljöer hittar de kanske intressanta vattenväxter.
Ibland skickar man ut två dykare i par. Den ena dyker ner och den andra filmar med en undervattensvideokamera. Bilden syns direkt på datorskärmen och publiken får följa dykningen i live, t.ex. via en TV-ruta i ett tält.
Vattenkikaren passar för alla åldrar.
Båtutflykter och annat roligt För små specialgrupper har man några gånger ordnat halvdagsutflykter till holmar nära fastlandet. Skoleleverna får köra båt tillsammans med marinbiologerna, vada i strandvattnet klädda i räddningsdräkter, följa med dykuppvisningar och bekanta sig med naturen och marinbiologernas arbete. Också naturskyddsorganisationer och -föreningar bjuder gärna in marinbiologer för att berätta om den lokala undervattensnaturen.
De flesta dykarklubbar letar gärna efter arter som forskarna och marinbiologierna vill veta mera om, och gymnasister är intresserade av att höra om Östersjöns tillstånd, om vad en vanlig medborgare kan göra för att hjälpa havet och om hur man blir en marinbiolog.
Vi behöver positiva nyheter om Östersjön Det viktigaste i medborgarkommunikationen och Östersjöutbildningen är att spridningen av positiva nyheter, som motvikt till alla negativa rubriker om vårt döende hav.
I Östersjön lever mängder av intressanta och vackra arter som vanliga medborgare aldrig kommer att se om inte marinbiologerna hämtar upp kunskapen till ytan och sprider den vidare. Lämpliga forum för detta är skolor, båtevenemang, båtmässor, föreningsmöten, artiklar, radio, tv, podcasts och sociala medier.
Nästa gång du åker till stranden eller med din familj till stugan kan perspektivet på Östersjön vara helt nytt och positivt.