Sjöfartsnäringens speciella betydelse för Åland
Sedan urminnes tider har åländska handelsmän seglat omkring på Östersjön, men det var först efter Krimkrigets slut år 1856 som sjöfarten tog fart och man började bygga egna fartyg på enkla skeppsvarv.
Charlotta Björklund
Författeren arbetar som projektkoordinator på Ålands landskapsregering
I slutet av 1950-talet kom den kommersiella sjöfarten ordentligt igång och färjetrafiken fick en rutt mellan Sverige, Åland och Åboland. Idag har till exempel Viking Line sju färjor som trafikerar rutterna mellan Åbo, Åland, Sverige och Estland.
I slutet av år 2018 omfattade den åländska handelsflottan av 43 fartyg. Flottans sammanlagda bruttotonnage är nästan 1 098 000 Gt.
Sjöfarten har en lång historia på Åland och den har varit, och är fortfarande, den viktigaste näringen på Åland. Eftersom Åland är omringat av hav är sjöfarten viktig, inte bara för ålänningarnas möjlighet att smidigt ta sig till och från ön, utan rederiklustrets verksamhet är helt avgörande för transporterna till och från omvärlden för övriga delar av den åländska ekonomin. Speciellt viktig är sjöfarten för turismen. År 2018 åkte över 9,5 miljoner passagerare på taxfreeresor till och via Åland.
År 2017 arbetade ca 945 bofasta ålänningar med sjöfart på Åland. Tar man med finländsk personal på åländskregistrerade fartyg ägda av åländska rederier var antalet år 2016 1983st (ÅSUB). Tar man också med den internationella sjöfarten ökar antalet sysselsatta ytterligare. Den åländska sjöfarten skapar många arbetsplatser och har dessutom en positiv effekt på varvsindustrin i Finland. Den på Åland baserade maritima klustret har således positiva effekter även utanför Åland.
Eftersom Åland hör till EU:s tullområde och tullunion, men inte till dess beskattningsområde är de möjligt att bedriva skattefri försäljning på båtarna som går mellan Åland och EU. Denna tax-freeförsäljning är viktig för turistnäringen. Tax-freeförsäljningen står för omkring hälften av de åländska rederiernas omsättning.
Ålänningarna är mycket beroende av en fungerande sjöfart.
Maritima klustret på Åland
Det åländska maritima klustret innehåller liknande verksamhe
ter som havsklustren på andra håll i världen, men har tre särdrag:
-
Det är det största maritima klustret i norra Östersjön.
-
Det har kunnat bibehålla sin mera renodlade maritima profil.
-
Det dominerar den lokala ekonomin på Åland på ett sätt som inte är jämförbart hos något annat maritimt kluster.
Liknande sjökluster runtom i Europa har i allt högre grad börjat domineras av landbaserade aktiviteter som t ex logistikservice och rederimanagement. Därför är det på många ställen, till skillnad från Åland, hamnverksamheten som spelar en större roll i sjöklustret än själva rederiverksamheten (ÅSUB, 2010).
Summa summarum
Ålänningarna är, och har alltid varit, mycket beroende av sjöfarten för sitt välbefinnande, service och tjänster, och transporter. Näringsverksamheten på Åland, som också mycket är beroende av turismen, är sist och slutligen nästan helt beroende av de transporter som sker med sjöfarten. Mera statistik angående sjöfarten på Åland hittas på ÅSUBs hemsida.
Läs mera
Lag om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen
Läs mera om den åländska sjöfarten