Vad är ekologisk kompensation?
Behovet av att trygga biodiversiteten är globalt stor. Människans aktiviteter till sjöss, på kusten och i avrinningsområdet bidrar till försämring av Östersjönaturens tillstånd.
Kirsi Kostamo
Författaren arbetar som forskare vid Finlands miljöcentral
I takt med att användningen av stränder och havet ökar behövs, förutom skyddet av arter och livsmiljöer, nya sätt att skydda den marina biologiska mångfalden.
Ett ytterligare botemedel kunde vara ekologisk kompensation, där den grundläggande idén är att kompensera för lokal försämring orsakad av mänsklig aktivitet med förbättring på ett annat område.
Nytt i Finland
Om olika typer av kompensationer, såsom kol, näringsämnen och klimatkompensation, har talats om i flera år. Beträffande dem finns det redan mycket forskning och tillämpningar över hela världen.
Ekologisk kompensation är dock en relativt ny sak i Finland. För närvarande pågår en livlig debatt och forskning om kompensationer och i anknytning till dem pågår många projekt.
Möjligheterna att tillämpa ekologisk kompensation i Finlands kust- och havsområden bedömdes i projektet “Uudet työkalut ekologiseen rakentamiseen merellä” (Nya verktyg för ekologiskt byggande på havet) vilket finansierades av Europeiska havs- och fiskerifonden.
Projektet noterade att det finns några exempel på ekologiska kompensationer i marina områden på annat håll i världen, men tillämpningen av åtgärder i Finland och Östersjön kräver att de anpassas till rådande förhållanden.
Exempel på sådana naturkompensationer som ersätter förlusten av sådana naturvärden som redan ägt rum på land eller till sjöss, har hittills varit mycket begränsade i Finland och Östersjöregionen.
Vilka är förutsättningarna för en lyckad ekologisk kompensation?
Ekologisk kompensation förutsätter planering som i sin tur måste bygga på ett omfattande bakgrundsmaterial. Sannolikheten för en lyckad kompensation beror i högsta grad på ambitionsnivån.
Utöver de åtgärder som inriktas på arter och biotoper kunde man i Finland också ta med åtgärder som begränsar näringsutsläppen i avrinningsområdet.
En utvidgning av begreppet ekologisk kompensation till att omfatta återställandet och restaureringen av havs- och kustbiotoper skulle öka chanserna för förbättrad vattenkvalitet.
Mångfalden i den marina miljön skapar dock utmaningar för hur kompensationerna lyckas och hur de övervakas. Ekologisk kompensation kan vara framgångsrik också i den marina miljön, förutsatt att alla åtgärder som vidtas baseras på bästa tillgängliga information.
Ofta krävs långvarig övervakning innan man kan bedöma resultaten av en viss åtgärd. Dessutom bör bevarandet av naturvärdena på ersättningsplatsen säkerställas genom ekologisk forskning, övervakning och vid behov även genom kompletterande åtgärder.
Ekologisk kompensation får inte bli en omkörningsfil som ignorerar undvikande och begränsning av naturstörningar i områden man vill utnyttja.
Ekologisk kompensation är ingen universallösning
Åren 2017–2018 finansierade miljöministeriet ett projekt som undersökte hur samtliga naturtyper i Finland skulle lämpa sig för ekologisk kompensation.
I slutrapporten konstateras att alla förändringar alla livsmiljöer, naturtyper och arter helt enkelt inte går att kompensera. Många livsmiljöer är för komplicerade och både de och deras arter är redan nu för hotade.
Under åren 2017–2018 undersökte ett projekt, finansierat av miljöministeriet, i vilken mån finländska livsmiljöer är lämpliga för ekologisk kompensation.
Den slutliga projektrapporten säger att en viss försämring av naturtyper, livsmiljöer och arter är sådan att den helt enkelt inte går att kompensera. Detta beror antingen på livsmiljöns komplexitet eller hotgraden. Därför bör försämring av sådana sällsynta och unika objekt alltid undvikas.